årets aprilskämt - könsneutralt äktenskap.
vad är då ett äktenskap? vad är kvar?
kan man inte bara kalla det överenskommelse eller något annat neutralt?
även om ordet äktenskap nu troligtvis skall gälla alla "kombinationer" så kommer aldrig ett partnerskap bli ett äktenskap. Bara för att vi kallar det äktenskap får det ju ändå aldrig samma innebörd som ett äktenskap. som Robert Ekh sa idag "Du blir ju inte en bil bara för att alla dina grannar kallar dig Bil och du bor i ett garage." Alltså. det är ju vad det är. det blir varken svårare eller mer komplicerat än så.
Och Gud skapade människan till sin avbild,
till Guds avbild skapade han henne,
till man och kvinna skapade han dem.
1mos 1:27
That's it. vad mer skall man säga?
Jag tycker nog det faller sig rätt naturligt att äktenskapet handlar om en man - och en kvinna. och vill man leva på ett annat sätt är det upp till var och en. men man skall inte tro att vi kan förändra något. Bara för att män lever med män, och kvinnor lever med kvinnor och vi kallar det äktenskap för att "hänga med i utvecklingen" skall vi inte tro att vi löper ikapp Gud och börjar utveckla ett annat sätt att föröka oss.
Helt rätt!
SvaraRaderahelt fe.....rätt
SvaraRaderaJag kan bara hålla med dig. Och den jämförelsen med bilen va ju det bästa.
SvaraRaderaAmen x1000! Det var riktigt bra skrivit. och Robert Ekhs förklaring var grymt bra!
SvaraRaderavery good:) hehe älskar Roberts jämförelse:D
SvaraRaderalove!
visst är det upp till var och en. men folk har ju gift sig i alla tider i olika former och i alla religioner. det är ju inte så att kristendomen råkar ha patent på det. samhället ser ut som det gör, och det kan man tycka vad man vill om. men jag tycker att vi kristna i allt för stor utsträckning bryr oss om saker som kanske egentligen inte har sådär jätte stor betydelse. är det inte viktigare att leva ett liv präglat av jesus (=kärlek). älska din nästa som dig själv. människor har föreställningen om att kristna är bög/lesbisk-hatare, och allmänt dömande och nedvärderande personer. är det inte dags att vi börjar ändra på det??
SvaraRaderajag säger inte att du har fel, inte heller att du har rätt. men vi behöver börja vända och vrida på våra åsikter och våra val om hur vi vill leva våra liv. vad skulle Jesus ha gjort? åsikter kan inte vara statiska, vi behöver hålla diskussionen och samtalen vid liv. igår kanske jag tyckte som dig, idag något annat och imån vet jag varken ut eller in. men det är okej, jag ber om Guds ledning och om sanningen. För Gud är levande, låt oss inte döda honom genom att bestämma vad som är sant. för några hundra år sedan trodde kristenheten att man bara kunde bli frälst och förlåten genom att köpa sig fri. vad kommer kristna säga om oss om några hundra år.
fast nu måste jag säga att du är ute och cyklar.. att köpa avlatsbrev har aldrig varit bibelenligt.. att äktenskapet tillhör man och kvinna är däremot helt och fullt bibelenligt.. jag struntar i vad samhället tycker. jag tror på en levande Gud med eviga sanningar. har han sagt en sak så menar han det. jag tror itne på en kristendom som skall "hänga med" samhällets utveckling. jag tror på en kristendom som vågar vara radikal. en som vågar stå på Guds ord och lita på det till 100%. vad finns kvar av budskapet om vi anpassar det efter världen hela tiden. det är världen som förvärras för varje dag som går och vill man gå med den så får man väl det.. men jag tror att den här världen behöver något radikalt annorlunda. någonting som vågar presentera något sunt och äkta (nu inte bara på tal om äktenskap)
SvaraRaderaförstår inte din logik? jag bryr mig inte om hur folk har gift sig i alla former och religioner..? har Gud sagt en sak så är det så. Han skapade ju människan och även äktenskapet. klart han har patent på det? hur kan du som kristen säga så? Folk har väl tillbet guldkalvar och månen i alla former i alla religioner också? har inte Gud patent på att vara Gud för det då? om vi nu måste följa med samhället och börja diskutera och gå runt allting så kan vi ju lika väl börja söka Gud i stenar, stjärnor eller spåkulor..
förstår inte alls din logik.
Det har du rätt i att avlatsbrev inte är bibliskt. och jag tänker inte påstå att bibeln inte har en åsikt om homosexualitet. Men jag menade aldrig att påstå att jag visste svaret på något angående det här. det tyckte jag att jag beskrev ganska tydligt. jag vill föra ett samtal (människor emellan, kristna emellan, inte nödvändigtvis mellan dig och mig). jag håller med dig, världen behöver något radikalt, och radikalitet attraherar mig. jesus attraherar mig, jag vill leva ett jesus-doftande liv till 100 %. och jag försöker strunta i vad samhället tycker. men jag kan inte bortse från vad samhället har blivit och vad samhället säger om kristna.
SvaraRaderaDet är en sak om människor väljer att inte ha med Gud att göra, men när människor hatar kyrkan och Gud på grund av saker som jag inte tror har med jesus att göra då blir jag oerhört ledsen. För hur kan vi ha misslyckats med att berätta för alla om vem Jesus är? Och då tänker jag att det är dags att vi börjar tänka på hur vi förmedlar Jesus, och då tänker jag inte främst på hur vi beskriver Gud, Jesus, bibeln eller homosexualitet med våra ord utan med våra handlingar.
För mig är det svårt att säga till två personer som älskar varandra att det dom gör är synd bara för att de råkar ha samma kön. 1. dels för att hur har jag rätt att påstå att deras synd är värre än mina egna "vanliga" synder; ljuga, avundsjuka, högmod osv? 2. för att jag kan inte se några onda konsekvenser av deras handlande. det är väl kärlek. Jesus är kärlek. (snälla förklara isf). Det finns relationer av "rätt" sort som gör betydligt större skada mot varandra, sina barn och omvärld. är inte det lika stor synd, eller ett lika stort aprilskämt?
Jag lägger hellre 1000% mer engergi åt att frustreras och rasa över att det finns människor i världen och till och med i min närhet som utför våldtäkter, krig, incest, våld, utpressning och så vidare.
Och sen är jag lite trött på både mig själv och andra kristna som så fort det kommer upp lite kniviga frågor som tex homosexualitet så går vi genast till försvarställning. Och jag tycker det känns mest som att vi är osäkra, i alla fall har det varit så för mig. Men jag tror på Gud, jag tror på Jesus, jag tror på bibeln. Men jag kan inte bara svälja de tolkningarna som jag har fått inpräntat i skallen sen jag var liten. Jag vill tro att Gud är så stor att jag tillsammans med människor jag litar på kan vända och vrida och ifrågasätta sedan tidigare självklarheter för att kanske komma fram till samma sak eller kanske något lite annorlunda (tänker inte endast på homosexualitet).
Jag tror på Gud och jag är kristen och jag erkänner att jag inte förstår mig på allt som står i bibeln och jag tycker att det är klurigt att försöka leva kristet. Men jag försöker varje dag. Om jag inte är ärlig med det så tycker jag att jag tappar trovärdighet.
Jag är glad att du har rett ut det här med dig själv och att du vet vad du tycker och tror. jag har inte kommit så långt än, och jag vet inte om jag någonsin kommer att tycka som dig. vill Gud det så är jag öppen för det, jag ska försöka mitt bästa för att vara det i alla fall.
vet inte om jag var mer logisk den här gången.
/tessan